Varför är inte mer pelagisk fisk MSC-certifierad?
Utav de pelagiska bestånd som fiskas av svenskt yrkesfiske är det idag Nordsjösillen och sillen (strömmingen) i Bottenhavet/Bottenviken som är certifierade. Övriga certifieringar är suspenderade. Tidigare certifieringar för makrill och NVG-sill (Atlantoskandisk sill) suspenderades våren 2019 respektive årsskiftet 2020/21. I båda fallen orsakades suspenderingarna av oenigheter mellan Kuststaterna vid förhandlingar om kvotsättning. Certifieringen av sill i […]
Hur mycket sill fångas på ett år?
Mängden sill som får fångas av yrkesfisket fastställs genom årliga politiska beslut som baseras på vetenskaplig rådgivning från Internationella havsforskningsrådet, ICES. Fiskekvoterna varierar i storlek från år till år beroende på hur forskarna bedömer fiskbeståndens status. I tabellen framgår hur kvoterna för sill fångad i olika havsområden har utvecklats över den senaste tioårsperioden. Fisket efter […]
Hur påverkas pelagiskt fiske av havsbaserad vindkraft?
Idag kan vi inte säga med säkerhet hur det pelagiska fisket kommer att påverkas av en fortsatt utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Det saknas tillräckligt med forskning och kunskap för att slå fast hur pelagisk fisk påverkas av vindkraftparker med den teknik, utformning och omfattning som det är planerat för i Sverige och i våra grannländer. […]
Vad skiljer en skarpsill från en sill?
Skarpsillen (sprattus sprattus) är besläktad med sillen (tillhör samma grupp av fiskar) men blir inte lika stor som en sill kan bli. Den skiljer sig också från sillen genom de skarpa fjällen på buken vilket gett den dess andra namn, vassbuk (som också är det finlandssvenska namnet på skarpsill).
Vad är det för skillnad på sill och strömming?
Sill och strömming är samma art, Clupea harengus. När sillen fångas norr om Kalmarsund brukar den kallas strömming. Strömmingen skiljer sig rent anatomiskt från sillen längre söderut och i Västerhavet genom att fisken har färre ryggkotor och ett längre huvud i förhållande till kroppen ju längre norr ut den är fångad. Dessutom har den lägre […]
Varför används inte all pelagisk fisk till livsmedel?
Användningen av den pelagiska fisken styrs av efterfrågan. Det är inte all fisk som i dagsläget har en marknad för direkt konsumtion. En del fisk uppfattas som liten, benig eller osmaklig. Annan fisk håller inte konsumtionskvalitet. All sill och makrill från Västerhavet (Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt) används till livsmedel, medan mycket av fisken från Östersjön […]
Är det farligt att äta fisk från Östersjön?
Fet fisk, såsom sill/strömming, från vissa förorenade områden i Östersjön innehåller höga halter av organiska miljöföroreningar som dioxiner och PCB. Dessa ämnen kan på olika sätt påverka vår hälsa negativt. Risken beror på hur farligt ett ämne är men även vilka mängder man får i sig. Livsmedelsverket rekommenderar att gravida, ammande, den som vill bli […]
Är det vanligt med bifångster inom pelagiskt fiske?
Nej, fiske med pelagisk trål är generellt väldigt selektivt, dvs man får i stort sett bara de arter som man vill fånga. Som exempel kan nämnas att det pelagiska trålfisket i Östersjön i princip är fritt från bifångster. Under 2022 fiskades drygt 60 000 ton sill och skarpsill i hela Östersjön och bifångsten av torsk […]
Skadas havsbotten vid pelagiskt fiske?
Svenskt pelagiskt fiske bedrivs huvudsakligen med pelagisk trål och med ringnot. Dessa redskap har inte bottenkontakt.
