Vår stiftelse finns till för att stärka och lyfta den pelagiska fiskenäringen i Sverige. På vår hemsida kan du läsa mer om våra projekt och hur du kan stötta oss i vårt arbete.
Som partner bidrar du med viktig kunskap eller annat stöd som hjälper oss att stärka den pelagiska fiskenäringen i Sverige.
Inspireras av de företag har tagit vår hjälp att utveckla och lyfta sin verksamhet inom svensk pelagisk fiskenäring.
Fiske av sill, strömming och skarpsill har pågått under flera hundra år. Med tiden har det blivit en nyttig del av vår matkultur.
Syftet med stiftelsen är att främja utbudet och efterfrågan av svenskfångad pelagisk fisk. Tillsammans med den pelagisk fiskenäringen i Sverige driver vi utvecklingsprojekt som i framtiden ska stärka dess konkurrenskraft och efterfrågan på fiskprodukterna.
Det finska Naturresursinstitutet Luke genomför årligen en forskningsresa i Östersjön. Under årets resa ekolodades cirka 1790 sjömil och det gjordes sammanlagt 42 trålningar. Det togs
Från hav till bord består av många aktörer i vårt avlånga land som alla gör sitt för att leverera riktigt bra och välsmakande produkter till konsumenterna. Det är enkelt att tro att stora fiskefartyg och hamnar skapar problem för miljö och människa.
Faktum är att alla delar behövs för att skapa en väl fungerande infrastruktur. Från de små fiskebåtarna och lokala fiskhandlarna till större fartyg och storskalig produktion av fiskprodukter. Det skapar en balans där varje del har sin givna plats.
Användningen av den pelagiska fisken styrs av efterfrågan. Det är inte all fisk som i dagsläget har en marknad för direkt konsumtion. En del fisk uppfattas som liten, benig eller osmaklig. Annan fisk håller inte konsumtionskvalitet.
All sill och makrill från Västerhavet (Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt) används till livsmedel, medan mycket av fisken från Östersjön tillsammans med tobis används för framställning av fiskmjöl och fiskolja. Dessa används i sin tur exempelvis i djurfoder för bland annat odlad lax, gris och fjäderfä.
Vi har en relativt låg konsumtion av sill/strömming i Sverige och i stort sett ingen efterfrågan alls på skarpsill, som vi helt saknar tradition att äta annat än i form av ansjovisinläggning. Detta förklaras till viss del av dioxinproblematiken i Östersjön men även andra val som konsumenterna gör. Många svenska konsumenter äter idag oftare odlad lax, fläsk eller kyckling än sill. Det har i sin tur medfört en hög efterfrågan på pelagisk fisk som foderråvara.
Fet fisk, såsom sill/strömming, från vissa förorenade områden i Östersjön innehåller höga halter av organiska miljöföroreningar som dioxiner och PCB. Dessa ämnen kan på olika sätt påverka vår hälsa negativt. Risken beror på hur farligt ett ämne är men även vilka mängder man får i sig.
Livsmedelsverket rekommenderar att gravida, ammande, den som vill bli gravid i framtiden, barn och ungdomar inte bör äta fet fisk från Östersjön oftare än 2-3 gånger per år. Övriga personer (vuxna män och kvinnor över barnafödande ålder eller som inte vill ha fler barn) kan äta denna fisk upp till en gång per vecka.
Vill du veta mer om dioxiner och PCB i livsmedel kan du läsa mer på Livsmedelsverkets hemsida.
Svenskt pelagiskt fiske bedrivs huvudsakligen med pelagisk trål och med ringnot. Dessa redskap har inte bottenkontakt.
Är du angelägen om att behålla ett svenskt pelagiskt fiske samt beredning och att stimulera till ökad konsumtion av pelagisk fisk? Då kan du stödja vårt arbete genom att bidra med kunskap som tillför våra projekt nytta eller bidra med en donation till stiftelsen.
I media framförs ibland påstående om den pelagiska fisken och fiskenäringen som är vinklade eller direkt felaktiga. Vi anser att debatten behöver bli mer sansad och nyanserad, grundad på forskning och fakta. Har du koll på hur det pelagiska fisket går till och vad fisken används till?
